Vet inte riktigt var jag ska börja eftersom det här är så pass komplicerat...
I vintras lärde jag känna en kille. Han är flera år äldre än mig, bor i grannkommunen ca 10km från mig. Jag lärde känna honom i samband med att jag gjorde slut med min kille. Jag och den här killen, ja vi kan kalla honom Tim så ni hänger med lite. Tim och jag hånglade redan i januari då vi knappt kände varande, medan jag var ihop med mitt ex. Det var ett förskräkligt misstag jag vet. Ingen vet om det här. Iallafall, jag gjorde slut med min dåvarande kille och jag och Tim var goda vänner. Vår kemi var helt jävla otrolig, vi blev bästa vänner direkt vi lärde känna varandra. Har aldrig trott det var möjligt att bli så bra vän med någon direkt, Vi kunde prata om PRECIS allt (inte min hemliga analiv då förståss). Jag tyckte inte om honom merän som en vän på den tiden, jag var inte alls attraherad till honom. Men efter min uppbrott med min förra kille så beövde jag närhet och det fick jag av honom, Tim altså.
Vi hånglade, till och med hade sex typ 3 ggr i fyllan i mars typ. Vår relaton var hemlig, alla visste vi var goda vänner men ingen visste vad vi gjorde när vi var ensamma. Därmeot visste alla att han var kär i mig...
I fyllan sa han till våra gemensamma vänner att vi "knullade som kaniner". De jag umgicks med då som även Tim var vän med, gillade mig mer som vän och de började ju kalla mig slampa och ville inte umgås med mig längre eftersom jag hade haft på g med en kille en kort period ur det gänget. Typiskt killar att slampförklara en tjej då de inte får henne för att själva rädda sitt ego. Hur som hellst blåånekade jag till det Tim sa om att vi knullat.
Mina närmsta och bästa vänner ljög jag rakt i ansiktet för, sa jag aldrig haft något med Tim. De trodde mig, hur det var med de andra vet jag inte, om de trodde mig eller inte. Jag bröt kontakten med Tim och pratade inte med honom på 3 månader.
Ja problemet då? I juli började jag umgås med Tim igen, eftersom hans bror har ett barn som jag har väldigt god kontakt med. Vi började altså umgås igen för barnets skull. Det dröjde inte många dagar innan vi var där i sängen igen och hånglade. Under halva juli och augusti sov jag varje natt hos honom. Då hånglade vi och betedde oss som vi varit ihop flera år. Jag hade inga känslor för honom innan men nu har jag det... Jag är kär i honom...
Problemet är nu detta: Jag är lång, 175 cm, och han är kort... 173cm. och tänk er hur killar går, så Tim ser ut att vara 170cm om inte kortare till och med, jag är nästan huvu längre än honom. Dessutom är han smal och väldigt liten om man säger så. Det är förklaringen till att jag aldrig varit atteaherad av honom, förrän nu.
Tänk er hur fan de skulle se ut! Han som är liten men förskräkligt snygg... går hand i hand med MEJ, som är huvudet längre och 3 ggr bredare! jag väger 80kg! Han kan ju inte ens ha mig i sin famn. Hans vänner vet hur nära vi är och tror vi är ihop. Jag villinte ens veta hur mycket dom skrattar bakom min rygg... :( vi är ju inte precis något snyggt par...
Men tänk er.. om jag var smal! Vägde 55kg och pinnsmal. Då spelar det ingen roll om jag är längre! Men så länge jag är såhär stor och fet kan jag glömma att vara ihop med honom. Mina vänner har ingen aning om hur nära vi är, dom tror vi bara är vänner, och så måste det förbli tills jag blir smal.
Ana är den ende som kan rädda mig nu...
en annan sak.... ni som läst min blogg känner till min vän. Hon är kort, 160cm lång och otroligt smal, altså litentill byggnaden och smal naturligt. Tim brukar lyfta henne och krama henne och säga typ: altså de e så kul tt krama henne och lyfta henne, hon är så liten och tunn så de käns som man int skulle krama någonting!
Tim älskar mig, och är inte förtjust i min kompis eller någon annan fast den kanske låter så. Han är så till personligheten att han kramar alla och lyfter alla och säger såna här saker. Men förstår ni min avundsjuka... Jag vill också vara smal, vill han ska lyfta mig och säga sådana saker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar