Mat är gått, eller oftast. Du äter ju det som är gått liksom. Sej man äter en pizza, sedan ships, godis glass. Allt det här är ju gått. BLI INTE SNÅL NU! Du ska INTE ÄTA! Iallafall, när du åt en pizza sist så var det gått, du blev glad. Din hjärna ansåg det som ett gott minne, hela situationen var bra då du åt den där pizzan. Du var trygg och glad i den situationen. Därför vill du ha pizza, du vill äta pizza eftersom det var ett så bra minne.
Efter att du ätit pizzan grät du och fick ångest. Din mage var full och ångesten du kände var så förfärlig att du bara ville gråta.
Problemet är det, att din hjärna vill leda dig till situationerna då du kände dig glad, inte lessen. Alltså vill du äta en pizza, fastän pizzan egentligen inte är sååå himla god, för come on, det är den inte. Men du tror det.
Jag ska dra en jämförelse. När jag rökte på, och blev hög. Egentligen, det var kul man skrattade, men det var inte så bra, blev ganska besviken egentligen. Senast jag rökte på blev jag high as fuck. Det var jävla chill. Allt i mitt ansikte domnade bort samtidigt som jag kände varje nerv.
Jag mins alltså det här som något bra, och jag får suget att jag vill röka på igen för att hjärnan har en bild av att det är något kul.
Men mina minnen säger något annat från den här situationen. Mina minnen: jag var förskyld då, jag mins det brännde helt förskräckligt i min hals, jag höll på att dö kändes det som. Sedan gick vi 400m till en kompis, det kändes som vi gått en timme. Det var rent av obehagligt faktiskt. Inte värt det. MEN, då jag får suget att röka marijuana igen, så dehär minnena dyker inte upp, nej, utan en känsla av att det skulle vara chill och att alla problem försvinner. Det gör dom inte, man bara tror det och förväntar sig det för att alla säger det.
Det är lika med mat. När du inte ätit på ett tag känns det som du skulle kunna stoppa i dig vad som helst, allt låter gått, för hjärnan mins det så. Men nej! Stå emot, fatta att du blir lurad. Mat är inget du ska tycka om. Du ska älska hungern och hata mat.
När jag bröt armen då jag var 16 så rent av svalt de mej på sjukhuset, när jag kom hem och åt en mikropizza, som jag annars älskade, så pizzan smakade ingenting. Jag slängde bort den. Efter det fick jag på hjärnan att mat inte smakar, och jag började automatiskt äta mindre. Sedan när jag såg kilona rasa och min kropp förändras fattade jag hur bra det var att svälta sig, hur bra det funkade.
Saken är alltså den, du måste lära dig kontrollen. När du är snål på pizza, glass, choklad, ships... Det är egentligen inte så gått. Men du blir lurad att du vill ha det för kroppen försöker få näring som den är van med. Men vi ska ju bryta ovanor.
Tänk på det här nästa gång du vill ha pizza och tänker pizza är det godaste i världen. För det är det serriöst inte. Tänk på alla gånger du ätit äcklig mat liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar