Ett annat motiv, när jag äter för mycket, då jag är fet, visst ja mår bra fysiskt, har energi och så. Men bieffekterna... då man fokuserar på sin feta stora kropp, hur ful man är, hur svårt man har att klä sig, det dåliga självförtoendet man går runt med... det är inte värt maten man trycker i sig bara för att man tycker det är värt det de ynka minuterna. Det är inte värt det! tänk på det nästa gång du bestämmer dej för att äta!!

Mina 2 bästisar är ca 160cm långa, och väger mellan 46-49kg, själv är jag 175cm och väger 80kg. Hur fan tror ni att det käns? Jag är så ful och fet och äcklig! Jag svälter mig, jag tänker ha lägre bmi än dem. Vet ni hur illa jag mår då de sitter i famnen på killar, och jag vågar knappt ligga på min kille för jag är rädd jag kommer krossa honom. Jag ska väga 55kg innan jag börjar skolan i september, jag ska kunna sitta honom i knäät och höra honom säga: åh va du har blivit lätt! Jag ska se i hans ögon att han älskar min nya kropp fastän han vägrar säga det!
Hitta er inspiration!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar