KAPITEL 3
Känslan! Hon hade inte ätit på 13h. Kontrollen. Hon visste hur fet hon var. Såg det äkliga ansiktet och de äkliga benen i spegeln. Fet som fan. Usch! Hur kunde hon låtit sig själv sjunka så lågt. Men hon kände kontrollen nu. Hon skulle inte äta på 3 dygn. Klockan tickade neråt. 59 timmar kvar. Hon skulle klara det! Hon vet att hon klarar det. Hon kände sig mätt och det störde henne. hon saknade hungerkänslorna. Det var skola imorgon. Hon skämdes att gå till skola och visa upp sin feta kropp, alla hade sett henne väga 58kg. Och nu vägde hon 10kg mer. Alla såg ju hur fet hon var. Hon skämdes. Hon kände sig arg. Hon skulle inte behöva skämmas mer. 30 dar behövde hon orka ännu. Sen skulle hon slippa skämmas. Och hon SKULLE klara det!
Hon såg på sin garderob. Hon hade bestämt vilka kläder hon skulle ha på sig 3 veckor framåt. Kläderna blev mindre och mindre för var dag såg hon. Altså HON skulle bli mindre och mindre för var dag. Hon tog en klunk vatten. LOG. Vatten, och vätska, det var hennes levnadsbröd dom kommande dagarna. Hon kände sig taggad! Hon skulle klara dehär!
Hon tänkte på sin före detta bästis hon levt utan nu i över 1 ½år, de hade blivit fiender. Hon saknade henne inte det minsta. Hennes vän hade alltid varit fet. Överviktig och fet. Och på den tiden de var vänner var Hon också fet. Sedan de slutar vara vänner hade Hon gått ner från 76kg till 63kg. Hon hade varit 57kg som lättast, nu var hon 68. Hon skämdes. Förstod inte hur hon kunnat gå upp så. hur Hon mist kontrollen. Hon hade hört rykten att hennes fiende hade blivit kallad anorektiker, Hon hade inte sett henne själv, men hört att folk kallat henne smalare än hon varit förr. Hon mådde dålit. HON MÅSTE ju bli smalare. FAN! Kunde inte låta fienden se henne såhär. Hon måsste gå ner i vikt FORT! Ge aldrig upp! Hon visste hon skulle klara det. ANA var med henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar